En ny dansk undersökning om föräldraalienation och psykisk ohälsa visar att nio av tio föräldrar som utsätts för föräldraalienation mår psykiskt sämre. Nästan tre av tio uppger dessutom att alienationen har lett till självmordstankar. Bakom siffrorna finns föräldrar som förlorat kontakten med sina barn, långvariga familjekonflikter och människor under mycket svår press.

Rapporten Parental Alienation 2026 från World Parents Organization bygger på svar från 1 705 föräldrar i Danmark. Den undersöker hur föräldraalienation påverkar föräldrarnas hälsa, familjerelationer, ekonomi och förtroende för myndigheter. Frågorna utgår från femfaktormodellen och handlar bland annat om relationen till barnet, upplevda alienerande beteenden och konsekvenserna för föräldrarna. Deltagarna fick även möjlighet att beskriva sina erfarenheter med egna ord. Resultaten bygger på föräldrarnas egna upplevelser och kan inte fastställa orsakssamband. Men de ger en bra bild av hur stora påfrestningarna kan vara.

Vill du veta mer om föräldraalienation rekommenderar jag min artikel Föräldraalienation – Definition, symtom och forskning.

Föräldraalienation och psykisk ohälsa – vad visar undersökningen?

Det mest uppseendeväckande resultatet är hur omfattande och allvarlig den psykiska ohälsan hos alienerade föräldrar är. Omkring 91 % uppger att föräldraalienation har ökat deras psykiska ohälsa. Ännu mer oroande är att nästan 3 av 10 rapporterar att situationen har lett till självmordstankar. För många föräldrar handlar det alltså om en mycket allvarlig psykisk kris.

Undersökningen visar också ett tydligt samband mellan hur ofta de alienerande beteendena förekommer och hur dåligt den utsatta föräldern mår. De föräldrar som mår allra sämst uppger oftare att den andra föräldern hindrar kontakten med barnet, försvårar kommunikationen och framför anklagelser som de anser vara falska. Sambandet är tydligt, även om undersökningen inte kan bevisa att beteendena orsakar den psykiska ohälsan.

Den psykiska ohälsan är långt ifrån den enda negativa konsekvensen av föräldraalienation. Många föräldrar beskriver också ekonomiska svårigheter, social isolering, minskat förtroende för myndigheterna och försämrad fysisk hälsa. Konsekvenserna av föräldraalienation kan alltså sträcka sig långt bortom den förlorade kontakten med barnet och psykisk ohälsa. Den kan även påverka många andra delar av förälderns liv.

De allvarliga konsekvenserna är bakgrunden till att World Parents Organization kräver att myndigheterna arbetar mer aktivt för att upptäcka och motverka föräldraalienation.

Det krävs kraftfulla åtgärder

Mot bakgrund av resultaten presenterar World Parents Organization tio rekommendationer som kan sammanfattas i fem åtgärdsområden. Även om både undersökningen och rekommendationerna är fokuserade på Danmark så är de precis lika relevanta i Sverige:

  1. Tidiga insatser: Myndigheter måste agera snabbt när kontakten mellan barn och förälder försämras.
  2. Rättssäkra utredningar: Myndigheter måste skyndsamt, objektivt och opartiskt utreda misstänkt föräldraalienation och anklagelser om våld eller omsorgsbrister.
  3. Skyddad föräldrakontakt: Myndigheter ska värna barns trygga relationer till båda föräldrarna och hjälpa till att återupprätta bruten kontakt när det är lämpligt.
  4. Bättre stöd: Utsatta familjer måste få tillgång till psykologisk hjälp, krisstöd och juridisk rådgivning.
  5. Ökad kompetens: Myndigheter och andra berörda yrkesgrupper behöver bättre kunskap, tydligare rutiner och systematisk uppföljning.

Organisationens övergripande budskap är att samhället måste upptäcka problemen tidigare och förhindra att barn förlorar kontakten med en förälder utan sakliga skäl.

Föräldraalienation och psykisk ohälsa måste tas på större allvar

Den danska undersökningen belyser en ofta förbisedd konsekvens av föräldraalienation: det mänskliga lidandet hos den förälder som förlorar kontakten med sitt barn. Det handlar inte bara om sorg och saknad, utan om psykiska påfrestningar som i värsta fall kan utvecklas till en allvarlig livskris.

Även i Sverige behöver vi bli bättre på att upptäcka och motverka föräldraalienation. Myndigheterna måste agera tidigt, utreda misstänkta fall objektivt och se till att både barn och föräldrar får rätt stöd.

Barn ska inte behöva förlora en trygg relation till en förälder utan sakliga skäl. Och föräldrar ska inte behöva drabbas av allvarlig psykisk ohälsa innan samhället reagerar.

Mår du dåligt? Det finns hjälp att få.

Att förlora kontakten med sitt barn kan vara oerhört påfrestande. Om du mår dåligt, känner dig ensam eller har svårt att hantera situationen är det viktigt att du pratar med någon. Du behöver inte bära allt själv.

VBU – Få stöd nu: Prata med någon som själv har erfarenhet av att förlora kontakten med sitt barn. Telefon: 010-188 49 20, tisdagar kl. 19–21.

Mind – Självmordslinjen: För dig som har självmordstankar eller behöver stöd i en svår situation. Ring 90 101 eller chatta anonymt, dygnet runt.

Jourhavande Medmänniska: För dig som behöver någon som lyssnar när livet känns svårt. Ring 08-702 16 80, alla nätter kl. 21–06.

Om du eller någon annan befinner sig i omedelbar fara, ring 112.